Blogs

I morse dök låten Homeward Bound upp i mitt huvud. Det kanske är passande eftersom vi genomfört vår sista planerade fältdag, på Vilkitskijön, och vi vänder nu fören söderut.

De senaste två dagarna har varit långa fältdagar med målet att samla så många stenprover som möjligt på öarna Jeanetta och Henrietta.

Så är vi vid våra drömmars mål. Längst ut o längst bort av De Longöarna ligger Jeanetta; en klippö utkastad i polarhavets drivis.

I går kväll anlände vi återigen till Longyearbyen, Svalbard. Det har varit två produktiva veckor då vi har rört oss kring Grönlands nordöstra kust.

Alla har till slut lyckligt kommit fram till Tiksi, en stad som halverat sitt invånarantal till 5 000 invånare sedan storhetstiden och som utgör Jakutiens sista utpost på fastlandet i nord.

Andra deletappen på vår resa till De Longöarna är avklarad. Efter ca 12 timmars försening kom vi på flyget och, efter sex timmars flygresa, har vi landat i Jakutsk.

Under två dagar har expeditionen upprätthållit en isstation på ett isflak i Grönlandshavet. Syftet är skaffa noggranna mätdata på istjocklek, densitet, storlek och topografi för att sedan bryta sönder det åtta kvadratkilometer stora isflaket med Oden.

Expeditionen har börjat! Igår tog vi flyget från Arlanda och efter sedvanlig försening kom vi till ett soligt S:t Petersburg.

På bryggan sitter alltid en grupp forskare och besättning djupt försjunkna i sina uppgifter, men när någon av observatörerna för marint djurliv som är med på resan ropar via radion, bryts koncentrationen och alla rusar mot fönstret för att se vad de har upptäckt.

I går strax efter lunch nådde vi iskanten. Från att ha varit grått, dimmigt och mycket sjögång förbyttes vädret till strålande sol och havet blev stilla.

Den ursprungliga planen var att ge sig i väg mot nordöstra Grönland på måndag eftermiddag, men på grund av starka nordliga vindar utanför fjorden vid Longyearbyen, var vi tvungna att vänta i närmre ett dygn.

What I encountered during the week I spent in Ny-Ålesund this summer was a remarkable social environment ensconced within a high technology landscape of scientific infrastructure and instruments distributed amidst the modest wooden houses of Ny-Ålesund’s previous incarnation as a mining settlement.

Den svenska gruppen anlände till ett grått och regnigt Svalbard på fredag eftermiddag och efter en snabb incheckning på hotellet mötte vi upp den norska gruppen från NTNU för ett gemensamt informationsmöte.

Today, we started the day with sharing our observations, analyses and interpretations of the built environment of Longyearbyen.

After one of the most terrifying boat rides of our lives, hot showers, and a good night of rest, we finally awoke in the comfort of Spitsbergen’s guesthouse. As we reluctantly left our warm, rock-less beds, we gathered with our groups to explore the town.

We woke up 06:30 after our last night in the tent. The weather was as it had been most of the time in the camp, cloudy and rainy, though unusually enough it wasn’t particularly windy in Petunia Bay.

Today was the first time in three days it didn't rain. We were glad to see the sun and take off all our heavy jackets.

Today we visited two worlds: the Arctic we have become so familiar with and Pyramiden, the diorama of Soviet life we only just encountered yesterday.

After a nice sunny night, we woke up to another rain filled morning. Today our plan was to hike to Pyramiden, an old Russian mining settlement, named after the central mountains pyramid shape.

Today is officially the halfway point of our trip and we were greeted by the rolling mist waking up. It blanketed the landscape and shrouded the mountains and glaciers that we had grown accustomed to admiring, it was accompanied by a fine drizzle.