Med hjälp av hetvattenborrar gjordes två kilometer djupa hål i den klara isen där sedan ljusdetektorer monterades för att fånga upp det svaga ljus som uppstår när neutriner reagerar med en atom. Byggandet av denna gigantiska struktur, i ett av jordens mest extrema klimat, var ett av världens största och mest komplicerade forskningsprojekt.
Målsättningen är att undersöka var den kosmiska strålningen kommer ifrån och vad den mörka materien i universum består av. Det gör man genom att använda sig av neutriner som är oladdade elementarpartiklar med mycket liten massa. De bildas när partiklar kolliderar ute i rymden och i vår atmosfär. Dessutom kan de bildas då eventuella mörkmateriapartiklar kolliderar inuti solen. Den neutrala laddningen gör att neutriner inte påverkas av magnetfältet i rymden och deras riktning pekar därför tillbaka till källan (till exempel ett svart hål). De kan passera tvärs genom planeter och andra himlakroppar utan att stoppas.
Under perioden november–februari är det sommar på Sydpolen, med temperaturer kring -30 °C. Då bemannas Amundsen-Scott-stationen av ca 150 personer och som mest var det 48 personer från IceCube-projektet på plats samtidigt. Ett tiotal länder är involverade i projektet, däribland Sverige genom Polarforskningssekretariatet och svenska forskare främst från universiteten i Stockholm och Uppsala.
Svensk forskningsledare
Per Olof Hulth
Fysikum, Stockholms universitet