Projektet var det mest framgångsrika inom djupiskärneborrning och Sverige har deltagit i denna satsning sedan starten 1996. Två djupborrningar pågick parallellt, en vid Dome C (avslutades 2004) och en i Dronning Maud Land. Borrningen vid stationen...
... mellan fysiker från Belgien, Holland, Japan, Nya Zeeland, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA och har totalt ca 220 forskare involverade. Under säsongen 2005/06 deltog sex svenska forskare och tekniker att i arbetet med IceCube på ...
... dvs. sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor, letade forskare efter bl.a. salmonella, borrelia och campylobakter. Finns det genetiska skillnader i fisk, fågel och mindre däggdjur i Arktis, jämfört med prover som samlades ...
... de senaste säsongerna, gjordes expeditionens persontransporter med flyg. Flygresan från Kapstaden till Antarktis tar ca sex timmar, och resan vidare in på kontinenten med mindre flygplan tar ytterligare ett par timmar – att jämföra med ca ...
... filter. Enbart neutriner kan passera genom jorden utan att absorberas. Ljusdetektorerna sänks ned i vattenfyllda hål (ca 60 cm i diameter) som smälts med hjälp av en varmvattenborr. Vattnet i hålen fryser till is vilket tar ca en vecka. ...
... fortfarande vitt skilda meningar om den grönländska inlandsisens utbredning under det senaste nedisningsmaximat för ca 20 000 år sedan. Var inlandsisen i kustområdet huvudsakligen begränsad till utlöparglaciärer i fjordar och större dalar ...
Under 2004 och 2005 besökte geologiska expeditioner med ca 20 geologer från Sverige, Norge, Storbritannien, USA och Ryssland den sällan utforskade ögruppen Novaja Zemlja. ...
... som har koloniserat det inre av Antarktis. Tardigraderna är akvatiska flercelliga organismer, med en kroppslängd på ca 0,2–1,0 mm, och de har en stor förmåga att klara extremt torra och kalla miljöer. Deras livsmiljö i det inre av ...
... vid Dome C nådde säsongen 2002/03 ner till ett djup på 3 200 meter. Den preliminära dateringen visade att isen är ca 800 000 år gammal vid detta djup. Prover ur iskärnan preparerades direkt i fält och sändes hem för analys i olika ...
... frågor rörande storskaliga förändringar i klimat och glaciation i ryska Arktis under senkvartärtiden, dvs. de senaste ca 300 000 åren. Forskare från Lunds och Göteborgs universitet deltog med projektet Eurasian Ice Sheets inom ramen för ...
... miljö- och atmosfärsarkiv med unik information om t.ex. klimatförändringar. Inom det internationella projektet EPICA (European Project for Ice Coring in Antarctica) borrade man upp och analyserade iskärnor. Genom att jämföra antarktiska ...
... balanserade flödet i isströmmen, dvs. om massflödet är i balans med ackumulationen av snö uppströms från mätplatserna. Ca 100 rörelsestakar placerades ut på Plogbreen och mättes in med GPS. Forskningsledare: Per Holmlund, Stockholms ...
... frågor rörande storskaliga ändringar i klimat och glaciation i ryska Arktis under senkvartärtiden, dvs. de senaste ca 300 000 åren. Utan kunskap om dessa storskaliga historiska miljöändringar har vi svårt att förstå dynamiken i ...
... som av hävd ansetts vara strikt humanassocierade har sitt ursprung inom djurvärlden. Exempel på sådan är Salmonella, Campylobacter och Influensa. Dessa mikroorganismer ingår vanligtvis i djurens normalflora. Även det omvända, humanoser, ...
Säsongen 2001/02 blev en stor succé för det europeiska djupborrningsprojektet EPICA. En forskare från Stockholms universitet representerade Sverige under säsongens arbete. Forskningsledare: Margareta ...
... förlorar sitt snötäcke. Här återfinns de allra mest härdade och uthålliga av lavarna. Hittills har man funnit ca 60 lavarter och ett fåtal mossor på sådana nunataker. Förklaringen till hur dessa hittat till sina isolerade växtplatser ...
... forskning som gjorts på tidigare svenska isbrytarexpeditioner i Arktis under 1990-talet. Forskningsledare: Caroline Leck, Stockholms universitet Biogeokemiska flöden och kretslopp i Arktiska Oceanen Det biogeokemiska ...
... Det bestod av Urban Wråkberg, Marie Nisser och Dag Avango från Enheten för industriminnesforskning vid KTH, Monica Fjaestad, Riksantikvarieämbetet samt Kenneth Awebro och Ulf Gustafsson som båda är historiker från Luleå tekniska ...
... Jordens kontinenter var för 1 000 miljoner år sedan samlade i en megakontinent som kallas Rodinia. Under de följande ca 300 miljoner åren bröts Rodinia sönder i många delar, en av dessa kallas Baltica, som utgör kärnan i den kontinent vi ...
... mitt inne på Grönlands inlandsis (75°N, 42°W) som gick under namnet NordGRIP. Under dansk ledning borrades ca 3 000 meter genom isen ner till berggrunden. Isen längst ner mot botten beräknades vara ca 250 000 år gammal. ...
