Det västantarktiska istäckets tillbakadragande efter den senaste istidens maximala utbredning
Stort platåisberg i Rosshavet, siktat på väg mot Pine Island Bay. Foto: Martin Jakobsson Syftet med detta projekt är att försöka ...
Stort platåisberg i Rosshavet, siktat på väg mot Pine Island Bay. Foto: Martin Jakobsson Syftet med detta projekt är att försöka ...
... Foto: Allan Hallgren På den geografiska Sydpolen har forskare byggt IceCube, världens största neutrinoobservatorium. En orsak till att leta efter neutriner är att de relativt obehindrade kan komma ut från de delar av universum där ...
... Hans Berggren Ozonhålet ovanför Antarktis har blivit avsevärt större under de senaste decennierna, vilket innebär att djur- och växtlivet där utsätts för allt högre doser av ultraviolett strålning (UV-strålning). Vattenorganismer i hav ...
... i antarktiskt mörker. Foto: Stefan Hendricks I detta projekt försöker vi förstå hur förändringar i det globala klimatet kommer att påverka de processer som bestämmer produktionen och kretsloppen för organohalogener i polarområden samt hur ...
Katarina Abrahamsson tar prover för att söka efter halokarboner under en isstation. Foto: Anna Wåhlin Syftet med projektet ...
... Foto: Anna Wåhlin Under de senaste decennierna har glaciärerna som mynnar i Amundsenhavet i västra Antarktis förtunnats allt snabbare. Tydliga tecken visar att detta beror på att glaciärerna smälter i allt snabbare takt genom havets ...
Provtagning av havsis och snö. Foto: Agneta Fransson. Hur påverkar havsis och smältvatten från glaciärer CO2-utbytet och mättnadsgraden för kalciumkarbonat (dvs. Ω)? Vi bestämde oss för att undersöka ...
... fördes oavsiktligt till Antarktis av slädhundar på 1950-talet och under SWEDARP-expeditionen 1988/89 upptäckte man att den fortfarande fanns kvar hos sälpopulationen. Inledningsvis hade sjukdomen hög dödlighet, men idag är riskerna inte ...
Peng Yi och Keliang Shi sattes ned på havsisen för att samla snöprover. Foto: Patricia L. Yager Vårt mål för den här expeditionen var att använda ...
... bakterier i Södra ishavet. Foto: Inga Richert Vi är en del av ASPIRE-projektet (Amundsen Sea Polynya International Research Expedition) vars syfte är att undersöka klimatstyrningen för kolflödena inom ett av de produktivaste ...
Kungskrabban, (Lithodidae) en predator som invaderar havsbottens sluttningar nära Antarktiska halvön, fångad på bild av SeaBed-kameran. Den globala ...
Nathaniel B. Palmer förtöjd i is under en kort paus från provtagningen i Amundsenhavet. Foto: Julie Dinasquet I ...
... Gondwanas biologiska mångfald och paleoekologi innan den sen-eocena nedisningen av Antarktis. Seymourön är den enda plats där man hittar bevis som belyser kontinentens biogeografiska roll för däggdjurens utveckling under perioderna ...
... av mätningarna med den linbundna sonden. Foto: Maria Mihalikova Har vi verkligen förstått hur den globala cirkulationen i den övre atmosfären (60–100 km) går till? Kan småskaliga processer orsaka omfattande luftväxling mellan olika ...
En Digital Optical Module (dom) på väg ned. Foto: Klas Hultqvist Vad består den okända mörka materian i universum av? Det finns sex gånger mer av den i universum än av vår vanliga materia, som består av atomer. Var ...
Rekonstruktionsskiss av Kaledonidernas nordatlantiska del under sen mesozoisk tid. Skissen visar det Grenville−Svekonorvegiska berggrundens fördelning: a) ...
3D-visualisering av den insamlade datan från det flerstråliga ekolodet under expeditionen EAGER 2011. Dessa data kommer att ingå i den nya versionen av ...
... utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier hos människor och husdjur i isolerade bakterier hos vilda djur och i naturen? Detta är den centrala frågeställningen i vårt projekt. Bakteriernas unika förmåga att utveckla mekanismer som gör ...
... i förgrunden har två våningar. Kablarna från detektorn kommer in genom de två pelarna på sidorna och når på så sätt datorklustret på övervåningen. Foto: Klas Hultqvist Vad består den okända mörka materien i universum av? Det finns sex ...
... nära Kapisillit i inre Nuup Kangerlua-fjorden. Foto: Nicolaj K. Larsen Hur har den grönländska inlandsisen reagerat på de naturliga klimatförändringar som skett under de senaste 10 000 åren? Frågan är intressant då ett svar även kan ge ...