Blogs

Back in Longyearbyen after six weeks. We ended the expedition with some rough waters from the ice edge down to Longyearbyen.

Nu är vi på väg söderut genom isen ner mot Svalbard och i takt med att vi närmar oss iskanten blir det alltmer liv omkring oss.

Planeringen av en polarexpedition är lite som att lägga ett pussel med oändligt många bitar. En del bitar är stora och påtagligt dominanta, men ofta hänger en lyckad expedition på att man även lyckas få med de små bitarna in i helheten.

The last couple of days, we have been busy with seismic lines. This means that Oden is breaking ice in straight lines through heavy, massive ice with ridges while the Canadian icebreaker Louis S. St-Laurent is following and shooting off seismic signals.

Everyone on board, 67 persons, gathered on the bridge to celebrate when the GPS came closer and closer to the latitude 90°N.

On our way to the next coring position at 88° north, we were able to fly out some researchers to an ice station to sample snow, water and ice.

Första dagen i isen blev en intensiv dag ombord då alla projekt fick komma igång och genomföra sina första provtagningar. All utrustning fungerade tillfredsställande och det är förstås en stor lättnad för alla ombord att vara igång med arbetet på riktigt.

På flygplatsen väntade en buss som tog oss till Bykaia i Longyearbyen där vi hämtades av en mindre båt som tog oss ut till Oden som låg ute på redden.